Denna artikel publicerades i tidningen Specialpedagogik nummer 4/2010.

Temat för tidningen var Ekonomiskt utsatta barn i Sverige.

Långt kvar till ekonomisk tillgänglighet för alla barn

När skolkamraterna åker på utflykt stannar de fattiga barnen hemma. Den ekonomiska knappheten som många barn upplever medför ett utanförskap i den svenska skolan.

En kvarts miljon barn i Sverige växer upp i fattiga familjer där brist på pengar är ett ständigt problem. Allt fler vänder sig till Majblomman för att få hjälp. Ofta handlar det om att få pengar för att barnen ska kunna delta i skolans friluftsdag, eller till andra dolda avgifter i skolan.

- För oss handlar det om att öka kunskapen hos lärare om ekonomiskt utsatta barn och vad det innebär att vara fattig, säger Lena Holm, generalsekreterare för Majblomman.

- Vad betyder det för ett barns lärande att sakna glasögon trots att det har nedsatt syn?

Enligt Majblommans beräkningar har närmare 23000 barn under det senaste året inte fått nya glasögon, av ekonomiska skäl.

- Om ett barn har nedsatt hörsel är det självklart att barnet får en hörapparat, men man får inte glasögon om man har nedsatt syn. Glasögon är extra viktigt för små barn och för de som föds med synfel. Om de inte får glasögon i tid kan synen bli förstörd för livet. Men när det gäller glasögon är det ganska tydligt att barnen inte är prioriterade, konstaterar Lena Holm.

- Alla har rätt till glasögon när man arbetar. Varför är det inte samma villkor när man går i skolan och studerar?

- Jag sitter alltid längst fram i klassrummet, eller jag gör inte det, men jag borde, säger Mille.

- Ibland får jag gissa lite vad det står på tavlan, eller så frågar jag fröken efter lektionen. Jag hade ett par glasögon men de gick sönder när syrran använde dem som Barbie-bil. Lika bra det kanske, för de var ändå så små att de knappt satt kvar på huvudet. Det går lika bra utan faktiskt. Skitfula var de också. Jag såg ut som en liten gubbe. Inte som Petters i sexan. Han har jämt nya glasögon ser det ut som. Men jag vet att mamma inte har råd. ”Nästa år” säger hon, men det har hon sagt så många gånger nu, att jag har slutat fråga. Varför måste alla se så himla tydligt egentligen?

Mille är en påhittad, tecknad figur i Majblommans studiematerial ”En riktig kompis 2010: I huvudet på Mille, Musse och Shirre”. Materialet vänder sig till grundskolan och belyser problematiken kring barnfattigdom ur barns perspektiv.

Nästan var tionde förälder har under fjolåret väntat med att hämta ut läkemedel till sina barn av ekonomiska skäl. Konsekvensen kan bli att barnen stannar hemma längre från undervisningen än nödvändigt och kommer efter i skolarbetet. Elevens ekonomiska utsatthet blir ett pedagogiskt dilemma som behöver uppmärksammas i skolan på mer än ett sätt.

- Skolsköterskan är oerhört viktig. Hon har även bidragsblanketter från oss att dela ut till föräldrar som hamnat i ekonomisk knipa. Skolsköterskan blir ofta den första personen i skolan som får höra om barnets bekymmer. Av någon anledning verkar barn vilja hålla klasslärare och specialpedagoger utanför sina problem.

Lena hoppas på att en levande debatt om barns olika uppväxtvillkor ska leda till en kunskapshöjning bland lärare. Skolan ska inte vara en institution som bygger på samhällsklasser och konsumtionsmönster, där det är tydligt vem som har råd och vem som inte har det, menar hon. För barn jämför sig med andra barn.

- Det är viktigt att fokus läggs på barnets upplevelse. Som lärare kan du inte vara distanserad utan vi måste se på samhället med barns ögon – ur ett enmetersperspektiv, uppmanar Lena Holm.

Skolan har ett ansvar att se till att alla barn kan delta i undervisningen och på de aktiviteter som den arrangerar. Ändå vet Lena att det idag finns en mamma eller en pappa som sjukanmäler sina barn inför en skolutflykt som föräldrarna inte har råd med. Resultatet blir att dessa elever inte delar samma upplevelser som sina kamrater och inte heller kan delta i återkopplingsuppgifter kring utflykten när gruppen är tillbaka i skolan.

- Läraren kan göra massor för att elever inte ska känna sig diskriminerade och utanför, säger hon.

- Låt utflykten börja i matsalen! Där kan alla elever bre sina mackor inför utflykten och ingen behöver känna sig utanför för att man inte har råd med matsäck. Pengar för elevernas lunch är ju ändå budgeterad i skolans budget. 

- Hela klassen skulle åka på läger en helg och campa i skogen. Jag fick en packlista som var sjukt lång, det var så många grejer som man skulle ha med sig, förklarar Shirre.

- Alla pratade om att man bara måste ha med sig fickkniv och metspö. Jag hade ju ingenting på den där skitlistan! Jag visade inte listan för pappa, jag ville inte att han skulle bli stressad. Men packlistan hade råkat trilla ur min väska och pappa hittade den så klart, så jag blev tvungen att berätta om lägerskolan. Och nu är det bråttom att fixa alla grejerna. Jag sa att jag kunde skita i att åka, så att vi inte behövde fixa allt. Fast det är ju klart att jag ville åka med och det märkte nog pappa. Han började rota runt i garderoben, men allt han hittade var en trasig ficklampa och en sovsäck med en massa hål i. Pappa lovade att försöka fixa alla saker som saknades. Nästa dag visade pappa mig vad han hade köpt. En begagnad joggingoverall och ett par för stora stövlar. Men hur skulle jag kunna åka på läger när jag inte ens hade en sovsäck? Hur skulle jag kunna fiska utan metspö? Varför är att så jäkla orättvist? Jag vill inte åka på det där dumma lägret i alla fall. Jag sa till pappa att jag kände mig sjuk och inte ville följa med. Han förstod nog att jag ljög, men han lät mig vara. Han är snäll, min pappa.

Ur ”En riktig kompis 2010: I huvudet på Mille, Musse och Shirrre”.

För de allra flesta skolbarn är sommarlovet fyllt av glädje, upplevelser och sköna intryck. Resor och möten skapar nya erfarenheter och kunskaper för livet. Men samtidigt är sommarlovet oftast den allra svåraste perioden på året för familjer som har knaper ekonomi, särskilt om barnen dessutom har behov av extra stöd. Sommaröppna förskolor och fritidshem finns långt från hemmet och både miljön och personalen är obekanta för barnen.

- Det blir en ny inskolning och helst vill ju inte barnen vara på ett nytt ställe. Svårigheten gäller ju i ännu högre grad barn med behov av särskilt stöd, säger Lena.

- Jag tycker att det är ett tankefel i kommunerna när man stänger verksamheterna under sommaren. Vem skulle komma på tanken att stänga en Hemköpsbutik under semestern?

Funktionshinder och dålig ekonomi hänger ofta ihop och under drygt två månader finns varken skola, fritidsverksamhet eller de aktiviteter som ger stöd och meningsfull sysselsättning resten av året.

- Sommarlovsaktiviteter är något av det viktigaste vi i Majblomman kan hjälpa till med genom att ge bidrag till lägervistelser och andra fritidsaktiviteter, säger Lena. För vi vet att en av de värsta frågor som utsatta barn kan få är ”vad ska du göra på sommarlovet?”

Text och foto: Lasse Nohrstedt