Lasse Nohrstedt, lite persondata

Bemötande, förhållningssätt och empati är ledord i väldigt mycket av det jag gör. Hur människor förhåller sig till varandra - och speciellt yrkesverksammas relation till barn och vuxna med funktionshinder - har länge varit mitt intresse och drivkraft att vilja veta mer om.

Som redaktör för Lärarförbundets tidning Specialpedagogik mötte jag det i intervjuer med forskare, pedagoger och föräldrar, på konferenser och seminarier.

I tio år var jag chefredaktör för tidningen Omvårdaren, Sveriges enda tidning för vårdpedagogik.

Som föreläsare har jag mött personal inom omsorg, förskola och skola som söker efter ett pedagogiskt förhållningssätt i vardagen.

Som förälder till Martin går han och jag sida vid sida längs den krokiga väg som leder mot framtiden. Där möter vi attityder och värderingar från omgivningen och lägger nyvunna erfarenheter till redan erövrade.

Som styrelseledamot i FUB:s Uppsalastyrelse får jag inblick i andra familjers situation och lagstiftningen inom LSS och SoL. Inte minst myndigheters förmåga/oförmåga att använda och leva upp till lagstiftningen ...

Hösten 2011 släpptes den nya Omsorgsboken, en bok som vänder sig till vård- och omsorgsutbildningar på gymnasie- och högskolenivå. I Omsorgsboken berättar jag om livet med Martin, om förskolan, skolan, vardagen och själva livet.

 

I slutet av 2012 kom min bok Jag lever! Intact ger barn en andra chans. Boken handlar om verksamheter i södra Indien som består av ett barnhem, en specialskola, ett ridterapicenter, två dagliga verksamheter och skolor för bergsfolken i det otillgängliga Kalryan Hills. Allt överskott från bokförsäljningen går oavkortat till verksamheten i Indien.

Hela november 2014 tillbringade jag åter i Trichy och Kalryan Hills i södra Indien.

 

Boken Samverkan - anhöriga och personal i LSS-verksamhet har kommit ut i bokhandeln, liksom filmen Varför har inte Pia duschat?, som bygger på ett kapitel ur Samverkansboken.

Tillsammans med medförfattaren Susanne Larsson föreläser jag utifrån boken och hittills har vi mest varit engagerade genom Projekt Carpe i Stockholm. Men det går även att ta direktkontakt med Susanne eller mig.

Idag jobbar jag som projektledare/informatör för ett informationsprojekt i Ludvika. Det handlar om att ge kommunens anställda, politiker och allmänhet en bild av integrationen av nyanlända som pågår i kommunen. En utmaning som jag inte kunde stå emot...

Utan musik blir tillvaron tråkig. Förutom att jag spelar och sjunger tillsammans med barnen på Solrosen har min vän och medmusikant sedan snart 40 år, Conny Westman, och jag skapat ett musikprogram för äldreomsorgen och pensionärsorganisationer. Ett musikprogram som utgår från folkskolans välkända sångbok: "Nu ska vi sjunga!". Hejdlöst roligt musikteaterprojekt som går att boka inför hösten 2016 redan nu! (Vi kommer att samarbeta med ett studieförbund)

 

 

Kontakta mig om du vill att jag kommer till er kommun, anhöriggrupp, vårdutbildning,   omsorgspersonal eller ert företag.